Patienter blir alltmer pålästa efter att ha konsulterat doktor Internet. Men digitaliseringen har en avigsida. Svårutredda smärttillstånd i käken eller i gränszonen hals/huvud lämpar sig sällan för egendiagnoser.
– Vi tar upp tre belysande fall, säger Mikael Silfverberg, biträdande övertandläkare på Karolinska Institutet.

Hur tar man bäst hand om pålästa patienter med diffusa smärttillstånd? Som via appar och hälsosajter skapat sig en egen uppfattning om vad som orsakar deras problem? Ja, frågan är inte helt lätt att besvara.
– Att patienterna är uppdaterade kan vara jättebra, säger Mikael Silfverberg.
– Men det är till nackdel om patienten ställer fel diagnos på sig själv. Hen kan komma in på fel ställe i vården och på så sätt gå omvägar fram till rätt diagnos. Längs vägen finns risken att utsättas för direkta felbehandlingar. Under seminariet ”Smärtpatienten 2.0” på Odontologisk Riksstämma 16 november tar han och kollegorna Carina Krüger Weiner och Nikolaos Christidis upp tre patientfall som illustrerar problematiken.

Första fallet gäller en patient i 45-årsåldern med en huggande smärta i höger käke flera gånger dagligen. Hen har sökt och testat allt från neurolog och naprapat till öron- näs- halsspecialist, sjukgymnastik, botoxinjektioner…allt utan resultat. Tills en dag en CBCT-röntgen visar rätt diagnos.

Andra fallet är en 67-årig kvinna som upplever smärta i huden då hon tar på glasögon. Hon söker på eget initiativ för neurologiska besvär och blir behandlad för ansiktssmärta, trigeminusneuralgi. Även här utan effekt. Till slut görs en endodontisk utredning – och då kommer man fram till en annan diagnos.

Tredje fallet är en 18-årig kvinna med smärta i en framtand. Diagnosen apikal parodontit ställs och tanden rotbehandlas. Plötsligt kommer värken, oförklarligt, tillbaka. Den bettfysiologiska anledningen upptäcks av en slump.

– Det här är fall som är intressanta för alla inom tandvården att ta del av. Att man till exempel har ett neurologiskt symptom betyder inte att man måste ha en neurologisk skada. Det kan vara en enkel tandskada.
– Exemplen visar också hur patienter kan drabbas av den bristande kommunikationen mellan sjukvård och tandvård.

Seminariet vill visa hur man med modern digital teknik kan komma längre i arbetet med att ställa rätt diagnos. Samtidigt som felaktiga egendiagnoser, speciellt för smärtpatienter, visar digitaliseringens avigsida.
– Vi känner säkert alla någon som har haft värk eller domningar och googlar igång. Slutsatserna kan bli hur fel som helst och man stressar upp sig i onödan. Och har man en släng av hypokondri blir det ännu värre… Mikael Silfverberg vill stärka moralen inom tandvårdsprofessionerna:
– Var systematisk och lita på de tester som görs inom olika specialiteter, uppmanar han.
– Kan man exkludera dental genes, alltså att tillståndet inte har att göra med tänderna – ja, då ska man stå för det. Och slussa patienten vidare till lämplig specialist inom tandvård och/eller sjukvård.