När tandvårdsstödet digitaliserades medförde det stora förändringar för svensk tandvård. Tar man en titt i kristallkulan, ser man spännande möjligheter och även vissa utmaningar. I seminariet 10 års digitalisering av tandvårdsstödet kommer effekterna av digitaliseringen att belysas från flera håll, liksom tänkbara framtidsscenarier. Digitaliseringen av tandvårdsstödet har tagit tid och varit en komplex process. Tandvårdsbranschen är väldigt heterogen, med såväl stora aktörer som Folktandvården och Praktikertjänst som mycket små bolag.

Förutom alla som är verksamma inom tandvården, är många myndigheter involverade på olika sätt, såsom Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) och IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Representanter för dessa myndigheter medverkar på seminariet och diskuterar vad digitaliseringen av tandvårdsstödet har inneburit och vilka möjligheter de ser framöver.

Lars Gahnberg som är ansvarig för SKaPa (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit) medverkar också på seminariet och kommer att berätta om vilken information man har idag om de 6,5 miljoner patienter som finns i detta register.
– Vi har redan idag bättre möjligheter än tidigare att dela med oss av kunskap och därmed höja kvaliteten på vården, kommenterar Lars Gahnberg.
– Med hjälp av exempelvis artificiell intelligens, AI, kommer vi att kunna få ännu bättre möjligheter att välja behandlingsmetoder, göra prognoser, se trender och mycket annat.

Han ser stora möjligheter till uppföljning, jämförelser och kunskapsspridning i de digitala systemen. Samtidigt ställer denna utveckling krav på it-mognad hos användarna och att man har koll på lagstiftning såsom GDPR och patientdatalagen.

Tid för seminariet: Onsdag 14:e november, kl 13.15-14.45