Tandläkaren ersätts av en robot. Behandlingarna beslutas av AI, artificiell intelligens. De ekonomiska ramarna, tandvårdsstödet, styrs av Big Data. En skrämmande framtidsvision – eller ett idealtillstånd?

Åldrande befolkning, ökad migration och en accelererande inflyttning till storstadsregionerna. Allt detta och mycket annat påverkar tandvården.
– Behoven växer och växlar så dramatiskt att de inte kan lösas med nuvarande arbetssätt. Vi har stora utmaningar, menar Hans Sandberg, tandläkare och ledamot av Riksstämmenämnden. Torsdagen 15 november håller han i trådarna för seminariet ”Hur styr digitaliseringen utvecklingen och vice versa?”.

Mycket handlar om att få till effektivare arbetssätt. Digitaliseringen påverkar professionernas arbetsuppgifter, men Hans Sandberg är ändå övertygad om att tandläkaren kommer att behövas även i framtiden.
– Men i en annan roll. Med mer fokus på att planera och lyfta fram hälsoaspekter, säger han.
– Tandsköterskans roll kommer också att förändras. Hen får mer inflytande över hälsostyrning av patienten, med utgångspunkt från att munnen är en del av kroppen och att god tandhälsa ökar välbefinnandet. Han betonar tandvårdens stora fördel: att man träffar uppemot 80 procent av Sveriges befolkning varje år.
– Det är en enorm kontaktyta. Därmed kan vi tidigt fånga upp människor som håller på att glida in i sjukdom, till exempel diabetes.

Hans Sandberg vill gärna se en självlärande datorjournal, där vårdteamet kan ta stöd av tidigare behandlingar. Han tänker sig en tandläkare i färd med att lägga upp en terapiplan för en patient.
– Då säger datorn plötsligt: ”Hörru du, kommer du inte ihåg att du hade en liknande patient för 15 år sedan? Då gjorde du just en sådan här behandling, den blev inte helt lyckad. Ska du verkligen göra om den?” Alternativt tvärtom: ”Den gången gjorde du just den här behandlingen och det gick alldeles utmärkt. Ska du inte göra om den?”
– Vi kan inte hålla mycket kunskap i våra hjärnor, där är datorerna bättre. Och även om vi är rätt duktiga på att se sammanhang kan AI bli oss överlägset. Att tandläkaren skulle assistera en robot är kanske svårt att föreställa sig. Men jämför för ett ögonblick tandläkarens roll med en pilots: ingen sätter sig väl frivilligt i ett flygplan utan en kompetent pilot i cockpit. Ändå accepterar vi utan vidare att en autopilot sköter det mesta av flygningen.
– Det är ett jättebra exempel. Den psykologiska faktorn är viktig. Även om en robot skulle kunna göra det mesta av tandläkarens jobb måste patienten känna sig trygg. Och just av det skälet lär patienterna kräva att en kunnig, levande person närvarar vid behandlingen. Åtminstone idag och inom överskådlig framtid.

När det gäller de samlade erfarenheterna av alla behandlingar kommer Big Data in i bilden.
– Idag har vi ett manuellt ledningssystem, med sina brister, som beslutar om resursfördelning och tandvårdsstöd. Men med Big Data kan man analysera: Hur ser det ut just nu? Vilka trender ser vi? Var ska vi sätta in resurser?
– Då kan man också få en tydlig överblick över hur den egna kliniken fungerar och vilka behandlingar man gör, i förhållande till andra. Under seminariet på Riksstämman fördjupar sig Roger Molin, tidigare analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting, i de utmaningar och möjligheter som öppnas. I ett följande panelsamtal diskuteras alla tänkbara konsekvenser. Medverkar gör Anders Jonsson, Praktikertjänst, Bent Petersen, tandvårdschef Västra Götalandsregionen, Marika Qvist, VD Folktandvården Skåne, tandvårdsstrategen Gunnel Håkansson och professor Lars Gahnberg.