1 000 människor drabbas varje år av cancer i munhålan. Det har saknats en samlad strategi för att komma åt problemet. – Men nu öppnas en unik möjlighet för tandvården att rädda liv, säger Jan-Michaél Hirsch, professor emeritus och specialist i käkkirurgi. 

”Oral cancer – vi kan rädda liv!” kallas seminariet torsdag 15 november, där Jan-Michaél Hirsch medverkar tillsammans med fyra kollegor: Bengt Hasséus, Göran Kjeller, Mats Wallström och Lena Sjöberg. Nyckeln är tidig upptäckt. Att drabbade människor opereras eller behandlas i tid. Här har tandvården, till skillnad från sjukvården, en stor fördel:
– En stor majoritet av befolkningen besöker ju tandvården varje år. Vi träffar alltså väldigt många, framhåller Jan-Michaél Hirsch. Förändringar som löper risk att bli cancer i munnen är ofta lätta att se: ilskna rodnader eller vita fläckar på slemhinnor, tungan eller tandköttet.

För att fastställa om det är cancer eller inte har man hittills fått skära ut vävnadsprover och skicka in dem för analys.
– Det kostar 3 500–4 000 kronor eftersom tandvården är skild från sjukvården, konstaterar han.
– Om det då inte är cancer, men patienten ska komma tillbaka på kontroll – och fläckarna då ser värre ut – vill patienten kanske inte göra om proceduren. Jan-Michaél Hirsch pekar på ojämlikheten mellan olika patientgrupper:
– Jämför med underlivscancer, som drabbar cirka 500 kvinnor per år i Sverige. Där har man ett kostnadsfritt screeningprogram för kvinnor mellan 23 och 67 år, för att upptäcka förstadier och sätta in tidig behandling.

– Något motsvarande nationellt program finns inte för munhålecancer, trots att den drabbar dubbelt så många. Forskarna misstänker dessutom ett samband mellan de två cancertyperna. Traditionellt har rökning, snusning och hög alkoholkonsumtion varit dominerande orsak till oral cancer. Men den andelen har börjat minska.
– Samtidigt ser vi en ökning av de muncancerfall som framkallas av humant papillomvirus. Alltså samma virus som orsakar huvuddelen av underlivscancerfallen, säger Jan-Michaél Hirsch.
– Vi kan också konstatera att de som drabbas i dessa fall är yngre individer. Forskarnas slutsats är att förändrade sexuella vanor ligger bakom ökningen.

Vid screeningarna av underlivscancer finns idag en automatisk analysteknik av borstprover för att hitta tumörframkallande virus. Borstprover som är enkla att ta och skicka och som dessutom patienten själv kan ta. Tanken är att använda motsvarande enkla virus- och celldiagnostikmetoder även i munhålan. Ett forskningsprogram är nu igång i samarbete med Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet. Man använder AI, artificiell intelligens, för att snabbt kunna identifiera celler som är associerade med tumörutveckling. På detta vis skulle diagnostiken kunna förenklas, skyndas på och delvis avlasta cytologer, menar Jan-Michaél Hirsch.

För tandvården öppnas nya möjligheter: högriskpatienter behöver då inte längre remitteras till specialistvård primärt. På varje tandvårdsklinik kan man ta enkla borstprov och skicka iväg dem för virus- och cellanalys.
– Eftersom proverna är så enkla att göra, kan man följa en patient och göra dem flera gånger. Tandhygienisten, dit patienten går ofta, kan göra själva proven medan tandläkaren har ansvaret för patienten, säger Hirsch. Idag är prognosen dålig för munhålecancer. Efter fem år lever 50–60%.
– Faller det här projektet väl ut vore det ett fantastiskt framsteg. Då skulle vi kunna hitta fler cancerpatienter tidigare och behandla eller operera dem på ett tidigt stadium, vilket skulle ge en otroligt mycket bättre prognos.